Detta är en debattartikel skriven av Anna-Karin Carstensen (L), Jönköpings kommun, och Marie Fransson (L), Jönköpings län. Åsikterna som framförs är skribenternas egna.
Vättern är en av Sveriges viktigaste dricksvattentäkter. Sjön försörjer redan i dag omkring 300 000 människor med dricksvatten, och fler kommuner utreder eller planerar framtida uttag från Vättern. Vätterns vatten behövs som en strategisk resurs i en tid då vattenförsörjning blir allt viktigare.
Runt både gamla och nya gruvor finns högar med material som under lång tid lagts åt sidan eftersom det för stunden inte behövts eller ansetts lönsamt att utvinna. Där finns i flera fall metaller och mineraler som i dag bedöms som kritiska. Forskning och myndighetsrapporter visar att kritiska metaller finns i svenskt gruvavfall. SGU och Naturvårdsverket beskriver sådana sekundära resurser som viktiga att undersöka vidare och lyfter att återvinning ur gruvavfall kan bli ett värdefullt komplement till brytning.
Men det har hittills varit för krångligt och för osäkert att ta vara på dessa resurser. SGU pekar dels på ekonomiska faktorer, dels på regelverken kring gruvnäringen. Det krävs tillräckliga halter och volymer, fungerande teknik, ekonomi och kunskap om vad som faktiskt är utvinningsbart. Hindren består i förnyad miljöprövning, regler för deponier och skatteregler.
Just därför måste politiken förändra regelverken genom att påverka skatteregler, ansökningsförfaranden och tillståndsprocesser. Den som ansöker om att ta hand om befintligt upptaget material ska inte riskera att bli av med sitt befintliga tillstånd bara för att man vill göra rätt och utvinna resurser ur gruvavfall.
Sverige och EU ska inte vara helt beroende av andra länder för råvaror som krävs för klimatomställningen. Men EU ser, precis som Liberalerna, gruvavfall som en möjlig resurs. EU-kommissionen skriver att gruvavfall är en outnyttjad källa till kritiska mineraler och att återvinning ur sådant avfall både bidrar till råvaruförsörjning och sanering.
LKAB visar att detta inte är en teoretisk fråga. De säger tydligt att de inte ska bryta nya stora mängder berg enbart för dessa mineraler. I stället är kärnan i satsningen att utvinna ytterligare värden ur material som redan finns i produktionskedjan och som historiskt har haft låg eller ingen ekonomisk användning. I dag görs därför försök att utvinna material som hittills lagts på hög vid LKAB:s gruvor i Kiruna. Deras vd, Jan Moström, skrev i Dagens Industri den 29 januari 2022 att ”om fem år ska LKAB täcka 30 % av EU-ländernas behov i dag av jordartsmetaller och motsvarande fem gånger Sveriges behov av fosformineralgödsel.”
År 2025 blev LKAB:s projekt utsedda till strategiska inom EU:s Critical Raw Materials Act.
Inga nya gruvor så länge det finns stora mängder som redan ligger ovan jord!
Staten måste förenkla regelverken för att ta hand om gruvavfall.
Gruva i Norra Kärr behövs inte. Skydda Vättern. Använd de resurser som redan finns.
Anna-Karin Carstensen (L), Jönköpings kommun
Marie Fransson (L), Jönköpings län